Mammas betyg och intyg 1939-1956

Djupt ner i en kasse med mina blandade brev och dokument från 60-talets mitt och drygt tio är framåt, en minst sagt händelserik period i mitt liv, hittar jag dom här två mapparna: den ena med mammas studentbetyg från 1939 och diverse andra betyg och intyg fram till 1956, då hon lämnar jobbet hos Glücksman, förmodligen för den nya tjänsten på AB Turitz, där hon stannade till sin död. Vid det laget hade hon förkovrat sig genom olika kurser för att klara företagets korrespondens på tyska, franska och spanska.

Dokumenten visas i omvänd tidsordning, alltså äldst längst ned.

 Den andra mappen är hennes deklarationer. Återkommer till den. 
















Studentbetyget från 1939. "Icke utan beröm godkänd" = BA. "Med beröm godkänd" = AB. "Med utmärkt beröm godkänd" = a. "Berömlig" = A (mycket ovanligt).

EPA-NYTT 1964. Längst ned företagets minnesord.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Tre brev från 1958

Bild
 Den 19 maj 1958 är jag (Odd) sju år och sexton dagar, storebror Jens är tio år och snart fem månader och vår mamma Britta är 37 år och fem månader. Det är ingen hög ålder.  Det här brevet skriver hon till sin lillasyster Diddi, och vi får glimtar av hennes och vårt liv och vad vi var för barn och vad hon var för mamma.  Nedanför följer ytterligare två brev till Diddi, skrivna 1958.  3 december 1958 . Julen närmar sig. Det som hänt sedan sist är att Odd börjat första klass och Jens femte klass i Kärralundskolan. Brev 3 , skrivet 28 december 1958, dagen efter Jens 11-årsdag och fyra dagar efter julafton. 
Läs mer

"Såvidt jag förstår är de inställda på det värsta"

Bild
April-maj 1964, det sorgliga slutet på mammas liv och på den tillvaro som vi, hennes söner, sett som självklar under hela våra liv. Vad som nu skulle hända oss, var den stora frågan, som vi gjorde vårt bästa att förtränga medan vi fortsatte leva våra tonårsliv i lägenheten. Att dagarna var räknade, insåg vi, men inte exakt när den sista skulle infinna sig.  Det är under den perioden vår morfar skriver detta brev till släktingarna i London, som ger en god bild av mammas sista tid (och en del annat).   De här berättelserna kan ju framstå som väldigt sorgliga, och det v a r tragiskt, inte bara för mamma och oss, utan även för andra släktingar som syskonen och morfar, och även (får man motvilligt medge) inte enkelt för pappa och hans fru, det var säkert inte så dom tänkt sig att deras liv skulle bli.  Möjligen bidrog vårt inträde i pappa och Karins liv, tänker jag nu långt efteråt, till att vår yngsta halvsyster kom till världen.   I varje fall finns det ju också den and...
Läs mer

Liberal men inte religiös

Bild
Mamma i politiken, möjligen med legenden Ingrid Segerstedt Wiberg, dotter till ännu mer legendariske Torgny Segerstedt. Jag har inte skrivit om mammas livsåskådning någonstans, men det känns befogat. Den måste ju i hög grad påverkat vilka vi blev och vilka åsikter vi fick med oss i livet.  Mamma var liberal, men inte religiös. Och det känns som om det var ganska typiskt för den tid vi levde i, 50- och 60-talet, då allting var så modernt och rationellt. Jag kan inte minnas att någon av mina kompisar någonsin var i kyrkan. Däremot fick vi ju sjunga psalmer varje morgon i skolan, i mitt fall entusiastiskt men inte så melodiskt. Mamma var nog helt enkelt agnostiker, precis som vi aldrig talade om religion i mitt barndomshem hade man nog inte gjort det så mycket i hennes heller. Det var nog ingen slump att hon och hennes syskon placerades i icke-konfessionella Samskolan. Morfar var inte ett dugg religiös, inte ens på mammas begravning visade han sig i kyrkan eller på kyrkogården (i stäl...
Läs mer