North Sea Crossing
När andra världskriget bröt ut 1 september 1939, befann sig vår mamma (18 år gammal) i England. Kriget fördes ju i början bara i öster, men många insåg att det bara var en tidsfråga innan Storbritannien skulle dras in på allvar. Frågan var: Hur bråttom var det att komma hem? (Och hur säkert var det hemma? Men den frågan dryftas inte här.) Här tre brev från höstens 1939, det första känns ju nu väldigt historiskt, skrivet en vecka innan tyskarna anföll Polen. And hell broke loose. (Tor var morfars bror i London.) Och sedan, i december, i juletid, var det dags att försöka ta sig hem till Sverige igen. Historien berättas knapphändigt i dessa telegram, som tyvärr inte ligger i kronologisk ordning. Vilken dramatik! Jag minns hur mamma berättade hur obehagligt det kändes att flyga över Europa i ett mörklagt plan. Hon var ju bara 19. Och hur morfar utnyttjar (affärs-?)vänner och betecknar sina barn som "kiddies". Det här är riktigt spännande! (Jens). Och dessa nu drygt ...